ensamhet.
Sitter verkligen och fiolosiferar om ensamhet, och jag har verkligen märkt att jag inte är den typen utav människa.
Självklart klarar jag någon timme sådär på morgonen, en sväng ensam på stan, i solariumet, när man tränar, innan man ska sova osv. Men i längre stunder, sträckor eller tid. Så får jag sådan ångest, jag har sån dålig självkänsla att jag börjar tracka ner på mig själv. Börjar bryta ner mitt inre och min personlighet, för nått fel måste det väl vara om man är ensam?
Så jag funderar starkt på att i sommar dra i väg utomlands helt själv. Med bara mig och ingen annan.
Åka någonstans där värmen finns, bara ligga och njuta på stranden till havets vågor.
Gå ut och äta underbar mat, sova mysigt på ett hotell, äta gudomlig hotellfrukost.
Bara njuta och vänja mig med ensamheten, tystnade och tankarna som medföljer..
Bra idé?
hej hjärtat.. jag är i uppsala nu,, flyger 6 imornbitti!! kommer fram på fredag ;/
Lite ledsen över tat jag inte hann säga hejdå itll dig baby, men du får sköta om dig , så får vi höras en massa när jag är framme..
Och ryck upp dig.. En resa i sin ensamhet gör inge bra, Däremot en slappresa till solen med en vän ,då växer man och mår bra tillsamans.. Njuter av varandras sällskap
