awesome.


Tjolahopp!

Lite grått, lite dystert.
Lite ångerfullt, lite stillsamt.
Lite tomm, lite ensam.
Lite trött, lite förvirrad.


Jag kommer aldrig gå tillbaka till det som varit, jag kommer aldrig tillåta mig själv.
Hur mycket det än skulle locka, nej. Tack och hej, aldrig mer, det är så finito.
Behöver peppa mig själv mellan varven, för jag vill verkligen INTE!!
Never ever, not today, not tomorrow, not ever! I'll keep on fighting until I die.



Tack för att ni finns.
Tack för allt ni gör.
Tack för att just ni är ni..


Jag uppskattar allt något enormt, ni har inte ens en susning. För ni skulle bara veta hur mycket det betydde för mig. Så glad och lycklig att ni inte överger mig för att jag har ett svängande humör, för att jag ibland är mindre glad. Jag är så fruktansvärt tacksam att ni står där, i alla väder, vilka humörsvängningar jag än genomgår. Ni finns ALLTID. Oavsett vad. Det värmer min något frysna själ. <3 <3 <3



/e.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0