easplund

Saknar dig sen du försvann
Saknar dig och känner mig halv nu
Saknar dig, saknar vår lek den vi gjorde den du vet
Saknar och höra mitt namn sägas, jag saknar din hand
Saknar din familj, saknar och ligga intill dig

Men öppnar du den där dörren, ta på dig skorna, måste jag ta sönder dig
För mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig

Ingenting är som det va, ärligt vad har jag kvar nu?
Ingen ny prick på din hals, ingenting ingenting alls
Har ingenting att lämna tillbaks, inte en endaste vas
Ringer men får inget svar, det är ingen som ringer tillbaks

Hjärtat brinner, jag springer, stannar när du märker att jag förföljer dig

Jag tänker för mycket på dig ..

Det finns mycket, sagt, osagt. Undan skyfflat, gömt. Tomhet, sorg och saknad. Delar jag önskar fanns. Andra jag önskar kunde försvinna. Jag vill se, i helhet och må bra! Jag vill känna det som borde kännas. Inte en dålig avsmak av någonting jag trodde vi delade. Jag vill tro, med hela mitt hjärta. Att allt är trams. Men hur ska jag kunna sluta undra, när jag ständigt påminns om det. Jag lever i tro om att det kommer försvinna, sluta hemsöka mig. Och jag skulle begrava delar av mig själv för dig, för att inte ta upp någonting i onödan. Jag ville, men jag orkade inte.

Jag slutar, finito. Säger adjö och låter skeppet segla.

För jag är så trött på att ständigt behöva vara någon som jag verkligen inte är. För att tillfredställa dina behov, dina krav. Jag är inte den du söker. Och jag är framför allt inte berädd att ge mer av mig själv, när jag aldrig får någonting tillbaka av dig. Hur ska jag få dig att förstå, att all energi jag gett dig, helt tagits ifrån mig. Att jag inte längre själv har ork. Jag vet inte hur jag ska göra i livet utan dig. Men jag ordnar det, på egen hand, med hjälp av kära. För jag är bättre utan dig. Och jag har klarat mig hittills. Utan ett samtal, utan att se dig. Jag har orkat såhär långt en tid nu. Jag kan stå på mina ben utan dig. Jag känner en frihet, lycka. Och jag vet att dehär är till det bästa. För du gjorde mer skada än nytta på mig. Och jag har insett det nu. Det var inte vänskap. Det var en grymt bra illusion av någonting som egentligen skulle vara riktigt.







-

Jag älskar dig Fredrik. <3



(Bilden är tagen på Fredriks Pappa, Tobbe's 50års fest)



(Bilden är tagen hos Mattias, September 2007)



(Bilden är tagen i Sommras)



(Bilden är tagen i Sommras)



(Bilden är tagen i Sommras)